Det finns lärare som idag helt väljer att använda den traditionella läroboken, andra använder samma bok fast i digital form. Den tredje och kanske allt mer vanliga läraren är den som helt struntar i läromedlet och utgår ifrån att eleven själv använder Internet i relation till ett egenskapat material. Till detta finns också den spännande kopplingen till pedagogiska plattformar. Hur ser läromedelsboken ut i förhållande till detta?
Ibland pratas det om en läromedelsbranch i kris, och det pratas en hel del kring hur det nya kunskapssamhället. Behövs egentligen läromedel? Och i så fall, hur bör dessa vara utformade när en stor del av informationen redan finns på nätet? En som har fördjupat sig i frågan är Stefan Pålsson, som arbetar med analys och journalistik kring bildning och lärande i dagens och morgondagens samhälle. Mest är trots allt Stefan känd som skribent i skolverkets blogg "Omvärldsbloggen".
På premiären av Torghandel för gymnasiet kommer dessa frågor ventileras och där Stefan är med på Skype. Efter en kortare genomgång i ämnet inbjuds sedan publiken till ett öppet samtal kring frågorna med hjälp av en seminarieledare.
Läromedel som riktar sig till samtliga elever i en årskurs eller program. Oavsett om dom är i behov av hjälpkompensatoriska hjälpmedel eller ej. Tillgängligheten 24-7, digital lärarhjälp när eleven är utanför skolan. Lika värde för alla. Http://www.studentlitteratur.se/demo
SvaraRaderaBara för att en lärare är behörig, behöver det inte betyda på att denne är kompetent.
Så en behörig, kompetent lärare i samverkan med läromedel enligt ovan samt en kollegial samhörighet och samförstånd med sina kollegor, då är en bra bit på väg.