fredag 30 april 2010

En smart iFåne

Med jämna mellanrum händer det saker som påverkar och förändrar vår vardag i en sådan riktning att vi efter ett tag tittar tillbaka och undrar, hur kunde jag klara mig utan detta innan? Då tänker jag på sådana saker som mikrovågsugnen, datorn och mobiltelefonen. Och ibland undrar vi alla säkert vad nästa sak kommer att bli. Ett tydligt tecken på att något sådant har hänt är att man hör kommentarer som, -vad skall jag med det till, men jag har ju redan en… eller det skulle jag aldrig lägga så mycket pengar på.
För några månader sedan har jag fått möjligheten att använda en så kallad smartphone i mitt jobb och jag förstod att den där kommer jag nog att få användning för. Men jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att den på så kort tid skulle kunna bli en sådan vital del av min vardag. För att ge en bild så kan vi komprimera ihop några dagars användning till en dag och då skulle en sådan dag se ut på följande sätt.

Morgongen börjar med den självklara frågan vad blir det för vänder så jag vet vad skall jag sätta på dottern till dagis. En snabb titt på telefonen visar att det i mitt område blir regn och några plusgrader. Väl påklädda i hallen säger sambon att hon visst hade afterwork och därför inte vill ta sin bil till jobbet och därför skall åka buss, en snabb titt i programmet ifrån västtrafik i telefonen visar att nästa buss går om 13min. Efter avlämning på dagis blinkar bensinlampan ilsket rött i bilen och en sväng förbi macken blir nödvändigt på väg fram till kassan kommer jag på att jag inte fört över pengar till mitt konto andra konto, fram med telefonen igen och in på internet banken och vips så är den krisen löst. På väg mot jobbet slår jag på GPS programmet i telefonen och ser att min normala väg har en lång kö, som tur är föreslår programmet en annan väg som enligt dess beräkning gör att jag bara kommer någon minut försent. Vid nästa röd ljus startar jag e-post programmet och klickar på att jag vill sända ett grupp mail till min klass att jag är på väg och att de skall vänta(självklart står bilen still när jag gör detta). Väl framme rusar jag mot skolan och undrar i vilken sal jag skulle vara i nu, fram med telefonen igen och kutandes uppför trapporna ser i jag i kalenderprogrammet att det var sal 207 som gällde. När klassen blivit insläppt och jag installerat mig vid katedern visar det sig att skolans internet uppkoppling ligger nere(händer inte ofta), fram med telefonen igen och koppla den till datorn och så använder jag den som internet leverantör och jag kan ha min genomgång i Hjärntorget och visa vad eleverna skall göra när skolans internet kommer tillbaka. På väg ifrån lektionen blir jag stannad i korridoren av en elev som glömt sitt lösenord till Kunskapsnätet, fram med telefonen igen och titta efter i Excel programmet där jag har de samlade, men först måste jag förbi två uppsättningar lösenord för att komma åt den känsliga informationen.

På lunchen skall jag gå ut och äta och måste göra ett kontant uttag, fram med telefonen igen och starta programmet som visar var närmsta bankomat finns. Självklart får jag fram en kartbild som visar hur jag skall gå. Under lunchen får jag ett samtal ifrån en elev som vill att jag skall kolla om hennes arbete har kommit fram som hon lämnade in i Hjärntorget, så jag loggar in på Hjärntorget i telefonen samtidigt som hon väntar och på startsidan ser jag att hennes arbete har kommit fram.

Innan jag åker hem funderar jag över vad familjen skall äta till middag, återigen fram med telefonen och titta i programmet ifrån Arla om det finns något bra recept. Tyvärr så finns det inget som jag fastnar för blan de 500 recepten så tittar jag i Coops motsvarade program och där finner jag en fin fiskgryta som låter smaskig efter ett snabbt klick på skärmen får jag fram en komplett shopinglista på de varor som behövs inhandlas. När jag hämtar dottern på dagis frågar hon vad som är på TV idag och eftersom jag själv just tänkte på samma sak plockar jag fram telefonen ännu en gång. Tyvärr så ser att det inte erbjuds något lockande på våra tv kanaler, så dottern och jag bestämmer att vi går ut och leker i vattenpölarna i stället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar